Hem » Information – Diagnoser och besvär » Posttraumatisk stressyndrom (PTSD)

Posttraumatisk stressyndrom (posttraumatic stress disorder), kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. Men det finns flera behandlingar som kan hjälpa. Det kan drabba dig om du varit med om en svår händelse som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av din integritet. Det kan handla om:

Traumat kan vara personligt, som misshandel i hemmet, eller opersonligt, som en olycka.

Vid posttraumatiskt stressyndrom återupplever man den traumatiska händelsen, blandat med känslor av skräck eller vrede. Återupplevelsen kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat. Även barn och unga kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom.

De vanligaste symtomen vid posttraumatiskt stressyndrom är:

Symtomen vid posttraumatiskt stressyndrom kan ofta komma några veckor efter den traumatiska händelsen. Men det kan även ta längre tid, upp till månader eller år.

Sök vård

Om du känner igen symtomen hos dig själv eller en närstående efter en traumatisk händelse kan du kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Gäller det barn eller ungdomar kan man även kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård på 1177.se. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom

Posttraumatiskt stressyndrom är ett tillstånd som kräver en långsiktig behandling. Det sociala nätverket spelar en stor roll för möjligheterna att bearbeta sina upplevelser.

Om man behöver hjälp från sjukvården finns det psykologisk behandling och läkemedel som kan hjälpa.

En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är en terapiform som kallas kognitiv beteendeterapi, KBT. Behandlingen kan bestå i att återskapa de traumatiska minnena och att besöka de platser och situationer som påminner om traumat. När man erinrar sig traumat under kontrollerade former försvagas ångestreaktionen i takt med att man klarar av att återuppleva känslorna som är förknippade med den traumatiska händelsen.

En annan form av psykoterapi är Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR. I EMDR återskapas de traumatiska minnena samtidigt som man använder en speciell teknik med ögonrörelser.

KBT och EMDR har i olika undersökningar visat sig vara ungefär lika effektiva.

Läkemedel mot depression, i första hand selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), har visat effekt mot posttraumatiskt stressyndrom.

Råd till anhörig

Den som är närstående kan också behöva stöd. Ta dig eget utrymme om du känner att dina behov som närstående kommer helt i skymundan.

Du kan till exempel se till att hålla fast vid vissa rutiner, som att ta en promenad eller träffa egna vänner. Att skapa eget utrymme betyder inte att du är mindre engagerad i den som mår dåligt.

Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du som närstående ibland också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.

Om du vill få kontakt med andra i en liknande situation kan du kontakta en stödorganisation som kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation.