En ätstörning innebär att förhållandet till mat, vikt och ätande har blivit ett problem. Med ätstörning menas att man har ett beteende där man försöker kontrollera sin vikt på ett sätt som leder till att den fysiska och psykiska hälsan försämras. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta och vad man väger. Man kanske låter bli att äta eller gör sig av med det man ätit genom att till exempel kräkas eller träna hårt. Kanske hetsäter man, det vill säga äter stora mängder mat väldigt snabbt. Efter att ha hetsätit är det vanligt att man försöker göra sig av med maten genom att kräkas eller träna intensivt.

Risk för återfall under graviditeten

De flesta kvinnor som har eller har haft en ätstörningssjukdom och som blir gravida genomgår en komplikationsfri graviditet, förlossning och första tid som förälder. Men om man tidigare i livet haft en ätstörning ökar risken för att man får ett återfall. Har man redan en ätstörning och blir gravid, kan ätstörningen förvärras.

Men graviditeten kan också innebära att man mår bättre och bli en början på ett tillfrisknande.En anledning till detta kan vara att man upplever graviditeten som positiv och man upptäcker att kroppen fungerar. Även graviditetshormonerna kan göra att man mår bättre psykiskt.

Har man aldrig tidigare haft någon form av ätstörning är risken att insjukna under graviditeten liten.

Symtom och tecken

En del kvinnor kan uppleva kroppsförändringen vid en graviditet som oroande eller ångestskapande. Om man sedan tidigare inte trivts med sin kropp och kroppsform kan graviditeten innebära att dessa känslor ökar. Särskilt under första delen av graviditeten kan många känna sig uppsvällda i magen trots att fostret inte har hunnit växa så mycket. Men det gäller även senare i graviditeten då magen blir mer synlig för omgivningen. För vissa kan även fosterrörelserna upplevas negativt.

Har man en ätstörningssjukdom och är gravid kan graviditetsillamående och kräkningar bli extra svåra. Kräkningarna bli jobbiga eftersom man påminns om sin sjukdom. Oavsett om man har en ätstörning eller inte är det vanligt med illamående under graviditeten. Det finns flera knep och råd som man kan ta till för att minska illamåendet.

Ett annat problem kan vara att man har svårt att äta en viss typ av mat som kan vara viktigt att få i sig under graviditeten. Om man är gravid och har en ätstörning är det inte ovanligt att man känner ångest och oro för att skada barnet i magen på grund av att man kräks, missbrukar laxermedel eller äter ensidig kost.

Under graviditeten är det vanligt med förstoppning. Om ett av symtomen på ätstörning vid graviditeten varit problem med magen och tarmtömningen och att man missbrukat laxermedel, finns risken att förstoppning blir ett problem under graviditeten. Men det finns bra hjälp att få för att förhindra förstoppning. Barnmorskan på mödravårdcentralen kan ge bra råd.

Om man är van att vara fysiskt aktiv och motionera kan det vara jobbigt att den gravida kroppen innebär begränsningar eller hinder. Det kan också vara frustrerande för en del kvinnor att inte ha kontroll över sin kropp.

Komplikationer

Forskning visar att kvinnor med ätstörningssjukdom, oavsett vilken typ det är, har en ökad risk för komplikationer under graviditeten och i samband med förlossningen. Detta kan till exempel vara

Det är vanligare med kejsarsnitt om man har en ätstörning. En av anledningarna kan vara att barnet inte växer tillräckligt bra och läkaren bedömer att barnet skulle må bättre om det förlöstes. En annan är att värkarna under förlossningen inte är tillräckligt starka för att barnet ska kunna födas vaginalt.

Andra komplikationer kan vara att man går upp för lite i vikt under graviditeten eller går ner för snabbt efter förlossningen.

Trots att det finns en ökad risk för komplikationer om man är gravid och samtidigt har en ätstörningssjukdom, så genomgår de flesta en helt normal graviditet och förlossning. En del av komplikationer kan också minskas eller helt förebyggas.

 

Söka vård

Hur kan man minska risken att få eller återfå en ätstörning under graviditet?

Om man är gravid och har eller har haft en ätstörning är det viktigt att man berättar detta för barnmorskan eller läkaren på mödravårdcentralen, MVC. Genom att berätta blir det lättare att få det stöd som man behöver. Det kan gå att förhindra att man åter blir sjuk i en ätstörning vid graviditeten eller att minska risken att sjukdomen förvärras.

Många kvinnor känner sig hjälpta av att få information om vad som händer i kroppen och hur hormonerna påverkar under en ätstörning vid graviditet. Har man kunskap om hur kroppen påverkas minskar risken att man förväxlar förändringarna och upplevelserna med symtom som har med ätstörningssjukdomen att göra. Att lära sig mer om kost och näring kan också vara en hjälp.

 

Behandling och stöd

Viktigt att ha förtroende för barnmorskan

För många blir barnmorskan på MVC en viktig person som man träffar ofta under graviditeten. Det är därför viktigt att man känner stöd av sin barnmorska. Om man känner att man inte trivs med eller har förtroende för sin barnmorska kan man alltid be att få byta.

Undersökning och utredning

Är man gravid och har en ätstörning brukar man få gå på tätare kontroller hos barnmorskan. Anledningen är att tätare undersökningar och samtal minskar risken för komplikationer. Många kvinnor behöver också extra stöd av barnmorskan eller annan vårdpersonal under graviditeten. Stödet kan öka möjligheterna att må bra fysiskt och psykiskt.

Det är också vanligt att man erbjuds extra ultraljudsundersökningar. På ultraljudsundersökningen kontrolleras att barnet växer som det ska och att blodflödet till barnet är normalt. Blodprover kan behöva tas för att mäta till exempel blod- och järnvärden. Ibland kan vikten behöva kontrolleras vid extra tillfällen.

Ytterligare stöd och hjälp

Om man sedan tidigare har eller har haft kontakt med en ätstörningsenhet kan det vara bra att återuppta den. Genom samtal på ätstörningsenheten kan man få hjälp att förebygga komplikationer. Man kan också få stöd i att fokusera på det friska och positiva med graviditeten.

Man kan också få bra hjälp av en sjukgymnast. Hos sjukgymnasten kan man få hjälp med att öka sin kroppskännedom och få mer kunskap om kroppens begränsningar under graviditeten. Barnmorskan på MVC kan berätta hur man får kontakt med en sjukgymnast.

Många gravida uppskattar yoga, vattengymnastik för gravida eller speciell graviditetsmassage.

Mot slutet av graviditeten är det bra om man planerar in ett besök på barnavårdcentralen, BVC. Ibland kan även barnmorskan på MVC vara med vid ett sådant besök. Det är viktigt för att planera och hjälpas åt att förbereda tiden efter förlossningen. Vid detta samtal är det klokt att vara öppen med det som har fungerat och det som eventuellt varit svårt under graviditeten. Tillsammans med BVC-sköterskan kan man då planera för hur besök, stöd och kontroller bör se ut efter förlossningen.

En del kvinnor som har eller har haft en ätstörningssjukdom kan få komplikationer vid förlossningen. Därför är det bra att man tillsammans med förlossningsbarnmorska och förlossningsläkare i god tid gör en plan inför förlossningen.

 

Efter att man fött barn

Även om man mått bra under graviditeten och inte har haft några besvär från sin ätstörning, kan det finnas en risk för återfall när barnet är fött. En anledning kan vara den stora kroppsförändring som skett under graviditeten och efter förlossningen. Det är också en stor psykisk omställning att få barn och bli förälder. Barnet behöver omsorg och uppmärksamhet under dygnets alla timmar. Det gör att man får lite tid för sig själv och egna aktiviteter.

Om man sedan tidigare har en ätstörning och är van att träna mycket kan det nu bli svårare att hinna med. Barnet tar mycket av ens tid och kraft. Kroppen är fortfarande påverkad av graviditen och förlossningen och inte redo för hårdare träning. Har man en ätstörning kan det väcka ångest att inte kunna träna som man är van vid. Det är viktigt att låta kroppen få tid för läkning och återhämtning efter graviditen och förlossningen.

Även om man önskar amma kan det ibland vara svårt att få amningen att fungera. Det är därför viktigt att man får extra hjälp med amningen redan på BB-avdelningen. Det är också bra att närstående vet om att man behöver stöd med amningen.

Om man upplever obehag eller svårigheter av den kroppskontakt och närhet som barnet behöver är det viktigt att berätta för sjuksköterskan på BVC om svårigheterna, så att man kan få det stöd och den hjälp man behöver. En bra och fungerande kontakt med sjuksköterskan på BVC är värdefull. Om man kan berätta för sjuksköterskan om de svårigheter och känslor som man upplever, kan man av sjuksköterskan få stöd och hjälp. På många håll finns psykologer inom mödra- och barnhälsovården och ibland kan man även få stöd och hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin, Bup.

 

Att vara närstående

Man kan som närstående känna sig maktlös och uppleva frustration över att kvinnan inte mår bra. Som partner är det viktigt att man inte skuldbelägger kvinnan om det uppstår komplikationer på grund av ätstörningen. Det är också viktigt att man inte tappar bort det som fungerar bra under graviditeten.

Det är bra om partnern eller någon annan närstående kan vara med vid besöken hos barnmorskan. Man kan då tillsammans prata igenom de eventuella problem som finns och tillsammans göra upp en plan för hur de ska hanteras. Ett exempel på detta kan vara att partnern under graviditeten får ta ett större ansvar för matinköp och matlagning.

Om det finns möjlighet att träffa en dietist är det bra om partnern följer med även på dessa möten. Då kan man försöka prata om svåra situationer som kan uppstå. Man kan då få råd om hur de ska förebyggas.

Texten är hämtad från 1177.se, här hittar du mer nyttig information.